Jag tog som sagt beslutet att hoppa av skolan. Var inskriven på af. Men tog en tid hemma. Här fick jag höra att jag kommer bli en soffpotatis. Men för att visa alla att dom hade fel tvingar jag af till att ge mig en praktik. Fast dom tillsammans med mig bestämmt att min kropp behöver en paus och försöka återhämta sig. Men det fick fann inte chans till för jag blev arg å skulle vissa alla. Får praktik på en förskola mitt knä hoppar urled hela tiden men det är bara inbillning. Sen börjar jag en lärlingsutbildning gör är vissa alla att jag kan. Men nu börjar pratet om en stor op av mitt knä och jag orkar ej kämpa. dagligen höra hur dålig man är man inbillar sig osv. Även min tarm får en kraftig inflammation men detta är inbillning. Läraren på min distans utbildning börjar mobbas även så min praktik handläggare. Jag skiter i allt å tar beslut att det får vara så alla får vinna jag är lat. Jag går min första lägenhet då jag flyttar hemifrån och sköter mitt egna. Jag fortsätter avlösa den ena sjukdomen efter den andra. Här bär jag börjar gå hemma och släpper all press får jag frågan fruktasvärd värk i kroppen. Efter 1 år hittar jag äntligen en 2a istället. Jag flyttar asar alla min möbler själv. Blir sämre och sämre med min värk får blåmärken för ingenting. Bokar tid till en läkare som lyssnar på min historia går tillbaka och läser journalen och säger My du har en sjukdom som heter EDS det är en bindvävnadsjukdom och den ger alla dom.problem du har men ingen läkare har pausat ihop 1 plus 1 innan. Men eftersom mina kärl är sjuka måste ett gentest tas och jag har vakulär EDS. Jag fortsätter va sjuk har värk mina leder hoppar hela tiden. Tillslut lyssnar jag och skaddar rullstol som jag mer eller mindre sitter i hela tiden. Får även en permobil som jag har bär jag ska ut och handla osv. Nu har jag även fått fibromylagi,hypeteros,ibs, och massa andra. Äter 20 tabletter på motgonen sen en massa under dagen. Nu har jag fått svimmningar som dom ska utreda. Jag har en kraftig pågående blödning. Fick operera gallan för 1 år sen på grund av stenar å en kraftig inflammation.

Nu är jag sjukskriven,bor i en anpassad lägenhet med hjälpmedel. Kämpar varje dag med värk. 

Detta är historian om mitt liv och hur allt tog en vändning från den friska lilla bebis folk sa att jag var. Som jag inte var hade vara.en läkare lagt ihop saker tidigare å lyssnat hade jag kanske sluppit lite av allt helvetet 

Jag kommer fortsätta uppdatera hur livet är att leva med alla dessa sjukdomarna.

Jag tog som sagt beslutet att hoppa av skolan. Var inskriven på af. Men tog en tid hemma. Här fick jag höra att jag kommer bli en soffpotatis. Men för att visa alla att dom hade fel tvingar jag af till att ge mig en praktik. Fast dom tillsammans med mig bestämmt att min kropp behöver en paus och försöka återhämta sig. Men det fick fann inte chans till för jag blev arg å skulle vissa alla. Får praktik på en förskola mitt knä hoppar urled hela tiden men det är bara inbillning. Sen börjar jag en lärlingsutbildning gör är vissa alla att jag kan. Men nu börjar pratet om en stor op av mitt knä och jag orkar ej kämpa. dagligen höra hur dålig man är man inbillar sig osv. Även min tarm får en kraftig inflammation men detta är inbillning. Läraren på min distans utbildning börjar mobbas även så min praktik handläggare. Jag skiter i allt å tar beslut att det får vara så alla får vinna jag är lat. Jag går min första lägenhet då jag flyttar hemifrån och sköter mitt egna. Jag fortsätter avlösa den ena sjukdomen efter den andra. Här bär jag börjar gå hemma och släpper all press får jag frågan fruktasvärd värk i kroppen. Efter 1 år hittar jag äntligen en 2a istället. Jag flyttar asar alla min möbler själv. Blir sämre och sämre med min värk får blåmärken för ingenting. Bokar tid till en läkare som lyssnar på min historia går tillbaka och läser journalen och säger My du har en sjukdom som heter EDS det är en bindvävnadsjukdom och den ger alla dom.problem du har men ingen läkare har pausat ihop 1 plus 1 innan. Men eftersom mina kärl är sjuka måste ett gentest tas och jag har vakulär EDS. Jag fortsätter va sjuk har värk mina leder hoppar hela tiden. Tillslut lyssnar jag och skaddar rullstol som jag mer eller mindre sitter i hela tiden. Får även en permobil som jag har bär jag ska ut och handla osv. Nu har jag även fått fibromylagi,hypeteros,ibs, och massa andra. Äter 20 tabletter på motgonen sen en massa under dagen. Nu har jag fått svimmningar som dom ska utreda. Jag har en kraftig pågående blödning. Fick operera gallan för 1 år sen på grund av stenar å en kraftig inflammation.

Nu är jag sjukskriven,bor i en anpassad lägenhet med hjälpmedel. Kämpar varje dag med värk. 

Detta är historian om mitt liv och hur allt tog en vändning från den friska lilla bebis folk sa att jag var. Som jag inte var hade vara.en läkare lagt ihop saker tidigare å lyssnat hade jag kanske sluppit lite av allt helvetet 

Jag kommer fortsätta uppdatera hur livet är att leva med alla dessa sjukdomarna.

Tiden är kommen då det är dags är börja ansöka gymnasium..Med tanke på min Aspberger diagnos blir det bestämt att jag ska ha en resusrpedagog med mig som stöttning in i klassen och till matsalen att äta. Dagen kommer och jag börjar gymnasiet. Men tro tro inte att min kroppbörjar må bättre det blir sämre. Jag får lunginflammation på lunginflammation jag skadar mig. Min mage bestämmer sig för att jävlas. Jag tappar 15 kg på 2 månader. Tillslut blir jag inlagd för en ordentlig utredning nedelar min resurpedagog detta på kvällen. Att jag kommer inte till skolan imorgon jag kommer nu att bli inlagd på sjukhuset. Får till svar att okej, denna gången får väl hälsan gå före men glöm inte bort att skolan är lika viktig den avgör din framtid. Jaja som tur är sker detta lite innan jullovet å läkaren sjukskriver mig tills det är dags att börja skolan igen efter jullovet. Men efter inläggningen och att jag haft kanylen i handen händer något dom vet inte vad. Men får en svullnad och en knuta blir gipsad för misstänks en kraftig infektion efter kanylen. Skolan börjar och med min otur får jag och halkar. Bryter fingrar och blir gipsad igen. Även under denna smäll vissar det sig sen att jag slagit i huvudet. Vilket kommer senare. Huvudvärk,yrsel,illamående tappar smaksinnet på halva tungan. Får återigen hör att jag inbillar mig men jag blir inlagd på sjukhuset då det inte är normalt plus att jag sedan tidigare har blödningar i huvudet. Dels har jag fått en ny blödning plus fått en spricka i skallbenet. Tiden går mitt knä är fortfarande inte bra sedan jag skadde första gången som 10 åring. Jag slår upp skaddan hela tiden och knäet hoppar urled hela tiden. Tillslut är det så illa med benet att jag går på morfin och får ha hjälp. Men skolan är på mig som fan jag ordnar hjälpmedel att ha i skolan men dom godkände inte det. Så jag hoppar av skolan.

I nästa inlägg kommer jag berätta om när jag hoppar av,vad jag gör sen 

Åren gick jag fortsatt vara den där tjejen som skaffade mig,ramlade å som var sjuk ofta. Tillslut började man få höra att man inbillade sig. När jag var runt 10 så en dag i skolan var vi ute å lekte och jag ramlade  pinsamt som allt bar inden åkdern reser jag mig upp och låtsas som ingenting. Men innerst inne hade jag så jävla ont i mitt knä att jag mådde illa och var yr. Men efter dom jag vid detta laget hade en dom över mig att jag bara inbillade mig allt och överdriva. Både från skola och hemma så valde jag att inte berätta något utan fortsatte hela dagen i skolan. När jag kommer hem får jag frågan om det varit en bra dag. Jag bara ja det har det väl. Men jag hade så ont och mådde skit. Timmarna gick till slut erkände jag vad som hänt. Då visste mina föräldrar redan om detta för vaktmästaren hade sett hela händelsen och bad dom åka in med mig för det såg inte alls bra ut. Jag hade vridit hela knäet jätte konstigt. Tillslut åker vi in då har min Knäskålen varit urled mina ledband var förstörda det blev ett antal veckor på kryckor. Men knäet blev aldrig bra. Man blev äldre å äldre eftersom jag var sjuk och sladdade mig så ofta var någonting varje vecka så fick jag även ett helvetet i skolan med mobbning. När jag går i årskurs 7 bestämmer jag mig för att prova bytta skola. Allt gåt bra.förrutom en liten händelse som ändrade mycket i mitt liv. En dag när jag är på väg till skolbussen ramlar jag och vaknar sen några minuter efter å mår skit bestämmer mig för att vända om för har redan mista bussen. Kommer hem och får värsta utställningen trots att jag storgråta.  Det visar sig att jag ramlat på något vass å spräckt förstå slagit i huvudet. Jag mår skit men blir tvingad till skolan för jag inbillade mig jag ville enbart bara hemma hette det. På helgen tvingar jag min pappa att köra in mig det vissar sig att jag har en kraftig hjärnskakning blir beordrad vila och ingen ansträngning under några veckor. Dom vill jag ska va hemma i 1 vecka. Men nej jag var hemma helgen på måndagen blir jag tvingad till skolan. Jag fortsätter må skit i månader efter smällen. Jag bokar en tid till vc som tar detta på största allvar. Jag får en remiss skickade för att röntga huvudet. dagen kommer jag åker in och för det jag ska. åsen börjar veckorna med en envis oro och väntan på svar. Plötsligt en dag ringer en läkare frågar hur det är jag mår fortfarendeskit vid detta laget. Får beskedet ja du har haft en hjärnblödning och du har ett antal kärl som är svullna och kan brista när som gelst. Då börjar tankarna min kusin var exakt lika gammal som mig när hon ramlar ihop på skolgården och sedan dör i ambulansen påväg till sjukhuset. Exakt lika gammal och samma skola..  Läkaren sjukskriver mig i vänta på fortsatt utredning. Det blir dags att åka till neurologen d3t vissar sig att jag har små kärl som bruster från och till men inget man gör något åt. Samtidig får jag min diagnos Aspberger syndrom. Äntligen tänker jag nu vet jag vrf jag är den jag är en blyg,den som är sjuk från och till och skaddar sig hela tiden.

Det blir dags att börja i gymnasiet men det berättar vi om i nästa inlägg

1 november 1895 föddes en vad man då trodde fullt frisk liten flicka. Allt började väl bra förutom att jag var extremt mottaglig mot förkylningar å infektioner men det var inget någon brydde sig om. När jag sedan blev ca 1 år slutade jag växa å att gå upp i vikt. Bvc sa bara fortsätt ge henne ännu mer mat tänk på att hon är aktiv. Men inget hände tillslut gick dom med på att föra en gastroskopi vilket vissade att mitt tarmludd var helt borta å jag hade en komjölksprotinintolerans. Där trodde alla allt skulle bli bra. Men jag fortsatte få den ena efter andra infektion och ramlade hela tiden. Plötsligt en dag när jag var på förskolan så hade vi en studsmatta och alla skulle få hoppa en liten stund. Man fick vänta en stund i kö tills det blev ens egna tur det skulle precis bli min tur att hoppa när det blev dags för mellanmål. Trotsig son man är som liten blev jag självklart sur å ville inte gå och äta mellanmål. Då tar den ena pedagogen bara mig i armen å drar upp mig. Men när ca 3 timmar efter när jag blir hämtad så undrar min mamma vad som hänt med min arm. Ingenting får hon till svar men jag vill inte röra den och den bara hänger. Tillslut berättar dom att dom dragit upp mig från golvet. Blev en tur direkt till akuten där dom svarar ja det är många timmars väntan åk hem och gå till vårdcentralen imorgon det är säkert bara som hon överdriver. Men då får mamma ett utbrott för då har jag gått så här med armen i kanske 5 timmar. Tillslut så hämtar sköteeskan en läkare som ska få titta och bedöma då vissar det sig att som dragit min armbåge urled tog kanske 20 minuter för läkaren att dra min arm rätt igen. Detta ställde till problem för så fort denna pedagogen jobbade tidig morgon vägrade jag lämnas. Jag vägrade gå till denna pedagogen om något hände. Egentligen skulle detta anmälts som barnmisshandel sa läkaren men det blev inte av. Än idag ca 20 år senare klarar jag inte se denna personen å tillslut fick hon inte jobba med barn mer för sen kom det in anmälningar mot henne.

Fortsättning kommer i nästa inlägg

Hejsan !

Jag heter My Dössing är 24år

Bor i en egen lägenhet i en liten by dom heter Osby

I nästa inlägg kommer jag berätta om mitt liv å hur allt varit